The Books of Magic - Neil Gaiman

OK nu har jag läst ut den första boken för det här året. Precis som förra året rör det sig om en grafisk roman, eftersom jag fick så smått panik när jag kikade in på Goodreads och såg att jag låg 1 book behind of schedule. Behind of schedule är det värsta man kan vara så jag gjorde en, om inte fuskis, så iallafall en TAKTISK insats och gav mig på The Books of Magic av Neil Gaiman som jag inhandlade på en polsk bokhandel för 25 PLN när vi var där (vilket i runda slängar blir 56 svenska kronor, vilket i sin tur är helt galet pris för ett seriealbum som det här). KAP. 

The Books of Magic av Neil Gaiman, 2/5 stjärnor, tror jag?
 
Titt så fint de slår in paket i av böckerna i Polen också <3 Och trots att ca 99% av alla polska butiksbiträden betedde sig som satan reinkarnerad, var tjejen i kassan på bokhandeln jättetrevlig, och berömde mig för min vackra norska samt poängterade att Neil Gaiman var hennes allt time fav av författare. Jag frågade om tips, vilken bok borde jag läsa allra mest, och hon svarade American Gods, så den kanske jag borde ge mig på under året. Grejen är bara, att jag inte riktigt förstår hajpen med Gaiman. Jag har nu läst ett litet gäng av hans böcker (Coraline, The Graveyard Book, Sandman vol 1, Oceanen vid vägens slut och nu denna) och jag måste säga att jag står handfallen inför min egen oförståelse. I. DON'T. GET. IT. För att uttrycka mig milt. Sandman var förvisso otroligt bra, men i de andra, och den här också, känner jag hela tiden att något saknas. Det är som att de når fram till 80%, är spännande och fina och creepy och allt det där, men inte helt ut. Så här:

 

Det går mig liksom helt förbi. Vad handlade The Books of Magic om, egentligen? Oklart. Eller ja, den handlade om Timothy Hunter som får en förfrågan om ifall han tror på magi, och sedan får följa med fyra olika män in i olika magiska kontexter för att mer komma till insikt om vad magi egentligen är för något. I det som varit, det som är nu, parallellvärlden och i det som komma skall. Jag kände igen mycket från Sandman (även om jag ju bara läst första delen) och det gjorde antagligen att det där "The Point"-paketet som bilden illustrerar for förbi nåååågot närmare huvudet än vad det skulle ha gjort annars, men ja, nä, jag förstår inte. Förklara gärna om du har läst den och älskade den. För visst är det bra, jag är fascinerad av Gaimans fantasi, men jag förstår inte vad han vill ha sagt. 
Magi, Serier/Grafiska romaner, Övernaturligt | |
#1 - - blåmesen:

Har inte läst The books of magic så där kan jag inte bidra med någon klarhet. Läste däremot American Gods i somras efter att en fellow bokcirkeldeltagare sagt att den var fantastisk. Så här visade den sig vara (enligt mig, och även enligt bcdeltagaren som läste om boken): ojämn! Ibland är den fantastisk och ibland fullständigt meningslös. Ibland kan man inte lägga ifrån sig den och ibland är den segare än reducerad sirap.
Har däremot hört från Insatt Källa (läst American Gods och Anansi Boys) att Anansi Boys ska vara bättre. Typ kortare, och med mer humor. Så utan att ha läst den skulle jag rekommendera att börja med Anansi Boys istället.

Svar: Ah! Ja det är kanske en bra beskrivning av känslan jag får när jag läser honom också. Det blixtrar till emellanåt, och ibland sitter man där som ett frågetecken och känner sig ifrånsprungen. Tack för tipset! <3
amanda.

Upp