Läsbulle

Två bröder, varav en är stum och funktionsvarierad. Den andre är hans beskyddare och bästa vän. Tillsammans reser de med sin familj för att försöka hitta ett botemedel mot Hannys stumhet. Med sig har de en präst och en liten del av församlingen för att tillsammans genomgå de andliga processer som de tror är nödvändiga för att Hanny ska kunna botas från sitt "tillstånd".

Boken byggde upp en obehaglig och samtidigt trygg känsla på ett raffinerande sätt, där pojkarna och deras lek är i fokus samtidigt som de hela tiden hänger med i vad som händer runt omkring dem. Det är läskig och enslig atmosfär ute på den brittiska landsbygden, med snålblåst och förrädiska tidvatten att anpassa sig efter. Lägg på det märkliga kristna ritualer, en mamma med en övertro på en hård men rättvis Gud som ska ställa allt "till rätta" och märkliga, ondsinta människor i den lilla byn och du får en riktigt bra grund.

Det tråkiga med boken är att jag tycker slutet kommer för snabbt, och för oförklarat. Kanske missar jag massor? Enligt framsidetexterna står det att det är mycket som pågår i det dolda och i det som inte skrivs ut. Är det så att jag inte riktigt förstår? Boken börjar verkligen nå sitt crescendo på slutet och bli riktigt bra, och riktigt otäck, och just då väljer författaren att läcka locket på. Jag känner mig nästan lite snuvad på konfekten! Som att jag inte är klar riktigt? Som att någon rivit ut mina sista sidor på något sätt. Hade gärna gett den högsta betyg för jag gillar verkligen personerna, kristendomen, övertron och de små pojkarna som inte kan göra annat än att följa med i det som de vuxna hittar på. Det är den rappa avslutningen som jag inte riktigt köper eller hänger med i och det drar ner betyget till fyra stjärnor.

The Loney av Andrew Michael Hurley har fantastiskt språk, trovärdiga karaktärer och en väldigt bra storyline. Det är avslutningen som sänker betyget. 4/5 stjärnor.