American Gods - Neil Gaiman

Den här var en riktig fröjd att läsa. Berättelsen tog sin tid, men det gjorde ingenting, det var mysigt bara att få följa med on the ride. Få se USA ur olika vinklar och vrår, googla turistattraktioner som jag inte ens visste existerade och läsa om gudar ur andra religioner och folksägner. Jag uppskattade att boken inte skrev mig på näsan utan att jag själv kunde grotta ner mig i nörderier om jag ville, eller helt hoppa över att kolla upp gudanamn och religionskopplingar om jag inte hade det suget.

Tidigare har jag inte riktigt uppskattat Neil Gaiman och hans sätt att skriva. Exempelvis Neverwhere hade jag höga förväntningar på men tyckte den föll platt. Därför gick jag in i American Gods med lågt riktad blick och förväntade mig inget storslaget. Snarare trodde jag att jag skulle tycka den var rätt fjantig och överdriven, vilket jag tyckt med många andra. Att de liksom "har" något, men att författaren schabblar bort det med "fyndiga" meningar och "käcka" karaktärer. Och visst, American Gods har bådadera. Det är karaktärer med lite för käcka kommentarer för att jag ska ta dem på allvar och ibland märker jag att Gaiman tycker att han själv är lite roligare än vad han är, men här hålls det i schack på ett sätt som ändå funkar (för mig). Där Neverwhere hade en huvudkaraktär som var en dålig kopia av Arthur Dent i Liftarens Guide till Galaxen (brittisk, underfundig, "rolig" utan att "mena det", opepp på allt osv osv) hade istället American Gods Shadow - en karaktär som är just skugglik, som låter historien förmedlas och inte tar för stor plats. Och just för att han är så intetsägande, att han inte riktigt bryr sig om det som sker runt omkring honom, att han accepterar det absurda eftersom hans liv redan tagit en så absurd vändning, blir han större i sin roll som huvudperson. Jag lär känna honom genom hans val snarare än genom hans skämtsamma kommentarer och det tillåter boken att växa, utan att drunkna i fyndigheter som i själva verket inte är fyndiga. Blev så glad över att boken fick vara så och att den inte var lik Neverwhere, eller Graveyard Book, på det sättet.

American Gods tog sin tid att läsa, och det var väl vald tid. Allt var bra, vissa delar sjukt bra, andra lite mer långrandiga, men allt var bra. Allt. Läs! 5/5.

Upp