Inte för nära - Colleen Oakley

Jubilee Jenkins lider av en väldigt ovanlig åkomma: hon är allergisk mot andra människor! Därför har hon isolerat sig i sitt hus under de senaste nio åren, och på köpet utvecklat stark torgskräck. Men när pengarna som hon är vad vid att få slutar rulla in, måste hon ta sig ut i verkliga världen och skaffa sig ett jobb. Hon lyckas få jobb på stadens bibliotek: och helt plötsligt har hon människor runt omkring sig, hela dagarna. Hur gör man när man skapar relationer till folk om man inte får röra dem? Är det verkligen så viktigt med beröring? Kan kärlek uppstå, utan att man får röra vid den andra människan?

 

 Inte för nära av Colleen Oakley. Mysig läsning med romantisk touch.
 

Det är en mysig berättelse som tar avstamp i något för de flesta självklart, beröring och vikten av den i så många situationer. Tröst, ömhetsbevis, ilska. Vad är man utan den?

 

Det är en ganska långsam läsning men som inte är tråkig för det. Det är mysigt, med Jubilees jobb på biblioteket och de olika boktips som dyker upp under läsningens gång (jag beställde exempelvis hem Virgin Suicides efter tips från boken! Ska bli spännande att se om den är lika bra som karaktärerna tyckte den var!). Vi får också följa Eric, och den adopterade sonen Aja. Honom har jag dock lite svårare för, då jag tycker att Aja många gånger behandlas som en.. hund? Han lämnas kvar i bilen, han behöver nån som vaktar honom/rastar honom, han glöms liksom bort till fördel för Erics andra relationer och det ser så illa ut? Vad jag förstår så ska det framgå att Aja själv är avståndstagande, men jag tycker också han får stå ut med rätt mycket åsidosättning för att det ens ska vara okej, oavsett om Eric kämpar med det eller inte. Det blev lite av ett irritationsmoment i boken för mig.

 

Men det ett cozy och lättläst read, alldeles perfekt att ha fyndat på bokrean och krypa upp i fåtöljen med en kopp te till.

0 kommentarer