Goodnight Mister Tom - Michelle Magorian

Willie kommer ut på landsbygden för att under en tid undslippa London, då andra världskriget rasar i Europa. Hotet om bombningar gör att föräldrar skickar sina barn bort från storstäderna, då riskerna anses vara högre där. Willie Beech hamnar så hos Tom Oakley och där tar en otroligt vacker vänskap sin början.

Goodnight Mister Tom av Michelle Magorian, ute på en blöt altan hos min mormor.
 
Det framgår ganska snabbt att både Willie och Tom bär på tunga förflutna, rädslor och sorger. Tillsammans lär de sig att både leva med dem, övervinna dem och bearbeta det de upplevt. Tills en dag, då det är dags att Will flyttar tillbaka till staden igen...

Boken är skriven med all dialog på dialekt vilket hade kunnat vara irriterande, men passar perfekt. Det ger personerna i berättelsen karaktär och djup, och det känns som att man lär känna dem bättre. För de karaktärer som är med och får ta plats i historien är alla underbara (eller, i vissa fall: helt vidriga). Will och Mister Tom, hunden Sammy, bästa vännen Zach och de andra i byn. Tom har ett beundransvärt sätt att tala till Will, han ser den lille pojken och leder honom mot att finna sig själv och övervinna sina rädslor i sin egen takt, allt har sin tid.

Jag uppskattar hur det under längre perioder får vara nästintill äckligt idylliskt, som när vi får följa med Tom, Will och Zach på cykelsemester till en by vid havet. Den delen var nästan bokens bästa - endast lycka - jag kan verkligen sakna sådana delar i andra böcker. Oftast tar berättelserna slut när misären passerat.

Sorglig, fin, vacker, mysig. En underbar bok. 5/5.

Upp