Snöbarnet - Eowyn Ivey

Den här berättelsen var verkligen något särskilt, samtidigt som den kanske inte var det... om ni förstår vad jag menar? Känslan som presenteras är inte helt olik den i Utvandrarna, eller snarare Nybyggarna (även om jag inte läst andra delen) - det handlar om två medelålders människor som söker ensamheten och äventyrsandan i att starta upp ett hemman i Alaskas vildvuxna skogar. De flyr också sina familjers sörjande blickar, och det livet de kanske egentligen hade hoppats att få leva - ett omringat av barn, och så småningom barnbarn, och den lyckan som det för med sig. Den första vintern i Alaska blir obarmhärtigt hård, och Jack och Mabel ser inte riktigt hur de ens ska lyckas ro den i hamn. Men så börjar det ljusna. Våren närmar sig, och de lär känna sina underbara grannar; George och Esther och deras tre söner. Ungefär samtidigt börjar också ett litet barn att visa sig i skogskanten runt hemmanet. Är det barnet som de skapade av snö en vacker vinterkväll som plötsligt fått liv och nu kommit för att bli det barn de själva aldrig fick? Hur kommer det sig att ingen annan ser barnet? Vem är hon?

Snöbarnet av Eowyn Ivey, 5/5 stjärnor.

Språket och översättningen är fantastiskt och jag känner mig lättsamt vaggad genom hela berättelsen. Läsningen går lätt och språket är vackert. Jag lär känna de olika karaktärerna på ett ömsint sätt, och blir genuint lycklig över vänskapen de bygger upp, och livet som skapas runt Jacks och Mabels hemman i den alaskiska skogen. Under bokens gång åldras Jack och Mabel, och deras liv i Alaska förändras i och med att tiden går. Det händer inte alltid jättemycket, men historien är så fantastisk och talande att det inte krävs spänningsmoment hela tiden. Det finns tillräckligt med spänning i livet i skogen utan att det måste adderas allt för mycket. Det ligger något lite magiskt i luften hela tiden, något som jag inte kan bestämma mig för om är vänligt eller elakt, något trolskt och djupskogs-aktigt. Snöbarnet är så... läskigt och vackert på samma gång.

Nordiska väsen - Johan Egerkrans

Nordiska väsen av Johan Egerkrans, 3/5 stjärnor

Det är något obeskrivligt mytomspunnet och spännande med gamla sägner och berättelser om skrymt och oknytt. Jag älskar idén med boken, men fastnar inte riktigt för hur resultatet blev. Texterna är så dåligt skrivna! Bilderna är vackra men typsnitten i boken och designen är nästan precis samma som de jag använde när jag gjorde ett studentblad för lärarprogrammet 2009. Känns lite amatörmässigt utfört, men gömt bakom ett läckert yttre? Hm. Är i alla fall en rolig bok att ha i bokhyllan, eftersom den nog kommer att uppskattas av folk i yngre åldrar så småningom.
Besvikelser, Böcker, Fakta, Övernaturligt | | Kommentera |

The Watchmaker of Filigree Street - Natasha Pulley

Oj. Jag vet inte ens var jag ska börja. Det här var helt underbar läsning. Det har tagit tid, och som alltid när det tar tid är det antingen för att berättelsen är djupgående och det att jag därför läser väldigt noga för att inte missa någonting viktigt, eller så tar det tid för att den är tråkig eller intetsägande. I den här bokens fall handlade det om det förstnämnda. Det tog tid eftersom den har så många lager, det är så mycket som händer och jag vill inte missa någonting. 

 The Watchmaker of Filigree Street av Natasha Pulley - 5/5 stjärnor, helst fler <3

Karaktärerna är perfekta. Jag fattar sympati för alla, och det är ingen karaktär jag ogillar eller inte förstår. Inte ens fyrverkerimakarens nationalistiske lille idiot till son, eller den invandrarfientliga polismannen Dolly. Jag gillar alla nyanser hos både Thaniel och Mori, Grace och Matsumoto. De brinner alla (utom kanske Matsumoto) för någonting och jag kan förstå deras motiv, även om jag inte alltid tycker att de handlar på rätt sätt. 

För att kort beskriva handlingen så utspelar sig boken i London på sent 1800-tal. Thaniel finner en vacker klocka lämnad till honom i sin lägenhet, och några månader senare räddar klockan honom från att dö i en bombattack. Han söker upp klockmakaren, Mori, som han blir god vän med - men också i tysthet misstänker för inblandning i bombattentatet. Hur skulle annars Mori ha kunnat tillverka klockan som räddade Nathaniel i exakt rätt ögonblick?

Grace studerar vid Oxford, där hon försöker bevisa att etern finns - den substans i vilken ljuset färdas, och som påverkas av våra tankar. Tankar måste också vara partiklar och är de tillräckligt starka borde de kunna riva hus. I teorin. Tyvärr lever Grace i fel århundrade, och hennes föräldrar vill inte förstå eller finansiera hennes studier, och inte ge henne sitt rättmätiga arv - innan hon gifter sig. När Grace möter Thaniel av en slump inser de att de kanske kan skapa sig en framtid tillsammans där de båda får ut det de vill ha. Skeenden och det som händer runt klockmakaren Keira Mori är dock diffusa... Vem är han egentligen? Hur kan han veta om saker som sker i framtiden? Hur kan han nynna på sånger som ännu inte skrivits? Och varför befinner han sig ens i London, där han har tillverkat en klocka som Thaniel ska få i sin ägo, och som räddar hans liv? 

Alltså detta ögonblick. Insikten här. Den lille underbare och sorglige mannen på Filigree street. Jag vill bara gråta och aldrig bli av med honom. 

Berättelsen är SÅ FIN. När det går upp ett ljus för mig vad det rör sig om och hur saker hänger ihop börjar jag gråta. Tidigare skeenden hamnar i ett helt annat ljus och blir olidligt sorgliga och vackra. Jag häpnar över hur man kan skriva en sådan berättelse, så varm av kärlek, så filosofisk och vacker. Det här är verkligen en läsupplevelse när den är som allra bäst, och som ändå inte är förutseende på något sätt. Jag älskade den från pärm till pärm och sörjer att den nu är slut. Jag saknar alla i boken redan. En riktig book hangover-bok.
Upp