Jack Kerouac - På drift

Okej DNF på denna egentligen. Hoppade över ca 100 sidor på slutet, för allt var precis lika poänglöst och det gode absolut ingenting som hade några konsekvenser eller nån spänning. Att Sal har en mancrush på Dean förstår jag, jag förstår dock inte varför. Dean är skitjobbig och störig, en sån person jag aldrig skulle orka ens vara i samma rum som, och bara att läsa om honom är irriterande. Kvinnosynen i boken är förstås vidrig, men vad annat kan man vänta sig. Suck. Har slösat så många läskvällar på den här boken, jag trodde verkligen att den skulle vara djup och intressant. Väcka livslust. Men den hade helt motsatt effekt. Godnatt.
 
Numera heter romanen "På väg" vilket är en mer korrekt översättning av On the road, men jag läste den gamla översättningen. Det sägs att den nya är bättre, men samtidigt gör ju inte en översättning något åt små mansgrisar med vidrig kvinnosyn. Så jag tror nog att betyget ändå hade varit detsamma.

Begynnelse - Dan Brown

Pierre läste ut den här på två dagar. För mig tog det nästan en månad. Den kändes oändlig! En blandning av att vara en bok där de aldrig kommer till SAK (jäkla tjat om var vi kommer ifrån och vart vi ska, I get it att det är hans upptäckt men PLEASE), där det liksom inte händer något spännande alls (de symboler Langdon ”löser” är en poesirad, missförstånd av symboler som han inte ser ordentligt samt em FedEx-symbol. I mean come on...) och där slutet redan är en klassiker i AI-sammanhang. Kolla på Illuminae, Detroit: Become Human osv osv... Förutsägbart med andra ord!

 
Tänker dock på att man har sjukt höga krav på Dan Brown. Tänk om han INTE skrivit Da Vinci-koden, Änglar och Demoner och Den förlorade symbolen (mina tre bästa av hans böcker). Ponera att detta var hans debut. Tror man hade tyckt annorlunda om den då, att den varit ”bättre” då än vad man tycker nu. Eftersom man vet vad han varit kapabel till innan. Måste vara tungt att ha det över axlarna, men också häftigt att man kunnat höja ribban så pass! 2/5.
Bestsellers, Besvikelser, Böcker, Sci-Fi, Thriller | | Kommentera |

Reign of the Fallen - Sarah Glenn Marsh

Alltså. Det här kan vara den finaste boken jag äger. Älskar omslaget och glittret och det rosa och alltihop <3 Ville ta kort på den hela tiden och typ gå runt och känna på den konstant för att den var så fin? Den kom med page habit-boxen och landade i brevlådan i februari. Eftersom jag gillade den första boken från Page Habit så pass mycket så satte jag tänderna i den här direkt efter. Reign of the Fallen av Sarah Glenn Marsh.
 
 
Men ugh. Det gick segt. Jag har svårt för fantasyvärldar som inte är ordentligt förklarade. Jag saknade kartor, eller åtminstone tydligare beskrivningar av hur världen fungerar och är uppbyggd. Det tog lång tid att lista ut hur de Döda såg ut i den verkliga världen, det förklarades först ganska långt in i boken att de exempelvis var helt täckta med tyg och bar masker. En sådan förklaring hade jag velat ha tidigare. Jag kom heller aldrig karaktärerna riktigt nära. Jag känner ingenting när de dör/förälskar sig/gör bort sig, trots att författarens noteringar om "svåraste scenen att skriva i hela boken" tyder på att jag vid det här laget borde känna åtminstone något. Men icke. Jag irriterar mig istället ganska rejält på huvudrollsinnehavaren och även på yrket hon utövar. Om hon nu jobbar heltid och är MASTER i att föra de döda från dödsriket till vår värld och skydda sig från shades, borde hon väl alltid bära med sig diverse elddon om eld är det enda som tar kål på dessa monster? Hon känns aldrig förberedd och blir alltid tagen på sängen, men som expert borde man väl vara tränad i alla situationer? Vad vet jag, jag kan ju ingenting om det här landet. Nä. Det tog aldrig fart riktigt och jag lärde aldrig känna karaktärerna. Två stjärnor.
Upp