Rök - Dan Vyleta

I den värld där Charlie och Thomas växer upp är det 1800-tal, och människor som syndar ger ifrån sig rök. Egentligen ger alla människor ifrån sig rök, mer eller mindre hela tiden, men röken är förknippad med synd och barn från de övre samhällsklasserna skickas till internat för att lära sig bemästra röken. I bokens början är det där de båda pojkarna träffas, på internatskolan. De blir vänner och i deras vänskap tar äventyret sin början, när Thomas blir utbjuden till en släkting för att fira jul och nyår på dennes gods ute i de engelska skogarna. Charlie följer med och får i uppdrag av skolans rektor att spionera på baronen som äger godset, till förmån för parlamentet och de konservativa inom landets styrning. Charlies och Thomas liv tar sig en extrem vändning när de båda blir indragna i en härva av politiskt maktspel, ondska, dödsfall, religion och vetenskap där ingenting visar sig vara svart eller vitt.

 
Boken var otrolig i sin sinnesstämning, det passade väldigt bra att placera dessa smutsiga rökiga människor på Londons gator under industrialiseringens 1800-tal. Moderna uppfinningar är ännu en illusion, i världen som målas upp finns varken elektricitet eller telefoner. Eller finns de? All teknik är i princip förbjuden, precis som så mycket annat. Det förknippas med synd. Till en början går boken att tolka religionskritiskt, men så småningom mynnar det ut även i vetenskaplig kritik. Vad är det okej att offra för att rättfärdiga vetenskapliga experiment? Helgar ändamålen alltid medlen? Det är starka frågor som lyfts upp till ytan. Kanske besvaras de inte fullt ut, men de väcker tankar och funderingar hos mig som läsare. 

Pojkarnas vänskap är vackert beskriven. Jag är glad att den får vara så öm och kärleksfull, med beröring och gemensamt förtroende. Jag är först lite irriterad när Livia dras in och ett triangeldrama börjar anas, men utan att avslöja för mycket tycker jag att det ändå hålls i periferin, och tillåts blomma fram ibland eftersom det ändå upptar pojkarnas tankar till och från. 

Det här var helt klart en bok som började starkt och växte under läsningens gång. Jag svalde idén om det rökfyllda London med hull och hår. En väldigt intensiv läsupplevelse som varmt rekommenderas.

Rök av Dan Vyleta får 4/5 stjärnor.

Snöbarnet - Eowyn Ivey

Den här berättelsen var verkligen något särskilt, samtidigt som den kanske inte var det... om ni förstår vad jag menar? Känslan som presenteras är inte helt olik den i Utvandrarna, eller snarare Nybyggarna (även om jag inte läst andra delen) - det handlar om två medelålders människor som söker ensamheten och äventyrsandan i att starta upp ett hemman i Alaskas vildvuxna skogar. De flyr också sina familjers sörjande blickar, och det livet de kanske egentligen hade hoppats att få leva - ett omringat av barn, och så småningom barnbarn, och den lyckan som det för med sig. Den första vintern i Alaska blir obarmhärtigt hård, och Jack och Mabel ser inte riktigt hur de ens ska lyckas ro den i hamn. Men så börjar det ljusna. Våren närmar sig, och de lär känna sina underbara grannar; George och Esther och deras tre söner. Ungefär samtidigt börjar också ett litet barn att visa sig i skogskanten runt hemmanet. Är det barnet som de skapade av snö en vacker vinterkväll som plötsligt fått liv och nu kommit för att bli det barn de själva aldrig fick? Hur kommer det sig att ingen annan ser barnet? Vem är hon?

Snöbarnet av Eowyn Ivey, 5/5 stjärnor.

Språket och översättningen är fantastiskt och jag känner mig lättsamt vaggad genom hela berättelsen. Läsningen går lätt och språket är vackert. Jag lär känna de olika karaktärerna på ett ömsint sätt, och blir genuint lycklig över vänskapen de bygger upp, och livet som skapas runt Jacks och Mabels hemman i den alaskiska skogen. Under bokens gång åldras Jack och Mabel, och deras liv i Alaska förändras i och med att tiden går. Det händer inte alltid jättemycket, men historien är så fantastisk och talande att det inte krävs spänningsmoment hela tiden. Det finns tillräckligt med spänning i livet i skogen utan att det måste adderas allt för mycket. Det ligger något lite magiskt i luften hela tiden, något som jag inte kan bestämma mig för om är vänligt eller elakt, något trolskt och djupskogs-aktigt. Snöbarnet är så... läskigt och vackert på samma gång.

Morden på Mangle Street (The Gover Street Detective, #1) - M.R.C Kasasian


Morden på Mangle Street (The Gover Street Detective, #1) av M.R.C Kasasian, får orättvisa 2/5 stjärnor (läs anledningen nedan). Men oj vilket underbart omslag! Det här är verkligen ett sådant omslag som lockar mig. Mycket finare än det engelska, som ser ut såhär!
 
När man lyssnar på ljudbok så spelar uppläsaren väldigt stor roll för hur boken tas emot. Jag kan inte ge Morden på Mangle Street ett högre betyg - för hon som läste in den svenska ljudboken var bedrövlig. Det drar ner hela upplevelsen, och det är så otroligt tråkigt, för det känns egentligen inte rättvist mot författaren då denne inte kan rå för vem som ska komma att läsa in boken på alla olika språk som den översätts till; men jag kan heller inte ge den ett högre betyg då upplevelsen var så frustrerande och otillfredsställande. Exempelvis: att läsa högt innebär ju att man hela tiden måste vara en mening före i huvudet, så att man vet hur meningen ska läsas och slipper överraskas över betoningar och innebörder. Så är inte fallet här. En mening som till exempel "när du efter några drinkar, och utan tvekan påhejad av dina kamrater, sjöng en serenad" läses in som "när du efter några drinkar och utan tvekan, påhejad av dina kamrater, sjöng en serenad" och ändrar ju då betydelse HELT. Och så är det HELA tiden. Jag tvingas att gå och läsa om meningarna högt för mig själv, men med rätt uttal, för att jag ska förstå vad det är som händer. Det gör att jag missar massor information, stör mig på i stort sett alla karaktärer, och tappar bort mig i historien. Det gör också att boken tyvärr inte kan få ett högre betyg och det gör mig arg för jag tror verkligen att jag hade gillat den bättre EGENTLIGEN. Morr! Så: LÄS den här boken, lyssna inte på den som ljudbok!

Upp