Eleanor Oliphant mår alldeles utmärkt - Gail Honeyman

Om Eleanor som lever det perfekt inrutade livet, sköter sina dagar precis likadant varje dag och inte tar några förhastade ologiska beslut. Trots allt detta tycks hon inte passa in det minsta i samhället. Och under ytan kanske det gömmer sig något fruktansvärt som hotar att komma fram om dagarna skulle börja ruckas på?

En helt fantastisk bok där jag skrattade högt flera gånger och samtidigt ömmade för Eleanor något oerhört. Hennes klumpiga uttalanden, som utåt tolkas otrevliga men med hennes logiska tänkande är helt klart relevanta, var så klockrena och roliga samtidigt som de såklart var sorgliga. Hur ska man kunna förstå sociala koder och sammanhang om man aldrig bjuds in till dem? Då får man såklart försöka tolka dem själv. Och då de flesta är så otroligt ologiska och motsägelsefulla (som att det är nästintill fult att komma på utsatt tid hem till någon, och att man ska ta med blomma fast den uttryckligen sagt att man inte ska ta med något) är det såklart närmast omöjligt för Eleanor att göra rätt.

När hon träffar Raymond av en slump och de tillsammans hjälper en äldre man som faller ihop på gatan framför dem ändras dock situationen för de båda, och ju mer vänskap som tränger in i Eleanors liv, desto mer dyker minnesfragment från barndomen upp. På gott och ont.

Älskade alltså denna bok om det inte framgår!!!! Underbart språk, fanatiska och inte helt perfekta karaktärer, rolig samhällsanalys och hemskt insiktsfullt med hur hemsk ensamhet kan vara. Så fin! 5/5.

The Crown (The Selection, #5)- Kiera Cass

Om jag tyckte det var sorgligt, och framförallt problematiskt, i de tidigare böckerna att America skulle välja en man att gifta sig med utan att någonsin ens ha hånglat, knullat eller umgåtts med män, så är det faaaaaaar worse i The Crown. Eadlyn blir alltså drottning vid 18 års ålder, utan att kunna någonting om politik, utan att ha varit utanför slottet eller ens ha en aning om hur hennes folk har det. Hon förväntas styra och ställa och bestämma, trots att hon är pinsamt outbildad, och folk blir arga på henne när hon inte lyckas. Hon är ARTON ÅR. Varför knäcker ingen idén med demokrati? (Det gör de visserligen så småningom, efter att någon ifrån pöbeln skrikit sig hes över det. Men de skapar en demokrati med monark). Deras land måste vara så otroligt korrupt.

The Crown (The Selection, #5) - Kiera Cass. 2/5 stjärnor.
 

Nåväl. Nu är jag trött på de här böckerna. Eadlyn var roligare som huvudperson än viljelösa, gnälliga America men fortfarande platt. Männen i Urvalet testades inte på samma sätt som kvinnorna i hennes pappas urval, de behövde inte göra någonting för att "visa sig värdiga" att bli prinsar, vilket störde mig. Pojkarna var också väldigt lika och väldigt opersonliga. Henry, som inte kunde språket, bemöttes som att han var sinnesslö och beskrevs så också. Beskriver kanske ganska bra USA:s syn på folk med annan kultur och annat språk än deras eget. 
Chick lit, Kärlek, Ljudböcker, Relationsromaner, Young Adult | | Kommentera |

The Heir (The Selection, #4) - Kiera Cass

Nu börjar jag tröttna på de här böckerna. Har ju lyssnat på fyra i sträck och de är väldigt, väldigt lika och utan egentligt djup. The Heir bjuder visserligen på en mer intressant kvinna som huvudperson. Hon står på sig, säger ifrån och låter ingen trampa på henne. Hon ska en dag bli drottning och beter sig som en sådan. I mångt och mycket beter hon sig som en man - och det här får hon väldigt mycket skit för. Det blir tyvärr det som det fokuseras mest på i boken, hur egoistisk hon är och hur hon måste förändra sig för att folket ska gilla henne. Hade hon varit en manlig arvinge skulle ingen ha höjt på ögonbrynen för att hon beter sig som hon gör, men nu är hon ju kvinna och likt de andra böckerna verkar huvudpoängen vara att lära oss kvinnor hur vi ska bete oss och att vi inte ska synas, höras eller ta för mycket plats. Lite plats får vi ta, och vi ska vara naturliga och lättsamma men inte för bångstyriga. 

The Heir (The Selecion, #4) av Kiera Cass, 2/5 

Eftersom de tre böckerna innan handlat om hur prinsen hade sin Selection kan man inte låta bli att jämföra hans mot prinsessans. Alla flickor som kom till honom fick otroligt många regler att följa, och uppgifter att utföra för att bevisa sin kompetens att bli en blivande drottning. Pojkarna som har samlats för prinsessans Selection behöver inte göra några test alls. De tjafsar emot, tar plats, tar sig friheter och slåss med varandra och får ändå vara kvar på slottet. Det är ingen nyhet att män alltid tillåts ta mer plats än kvinnor i i stort sett alla sammanhang men att detta inte problematiseras eller ens tas upp av kungen och drottningen som ju upplevt båda Urvalen? Det är som att författaren själv har glömt vilka krav hon satte på flickorna i den förra triologin och nu låter pojkarna härja fritt. Snark.
Chick lit, Kärlek, Ljudböcker, Relationsromaner, Young Adult | | Kommentera |
Upp