Läsning i juni 2016
Åh gud, juni blev en otroligt tunn läsmånad och allt allt allt berodde på den evinnerligt tråkiga The Historian av Elizabeth Kostova. Jag kan knappt titta på omslaget utan att känna illamående och trötthet; jag var så TRÖTT på den boken även under läsningens gång. Den tog ju ALDRIG SLUT. Och berättelser i berättelsen utan poäng eller mening, det hade såååå räckt med en historia eftersom ingen kom fram till något någonstans utan bara vankade runt i olika delar av Europa och skrev brev. Snark snark dubbelsnark.
Efter att jag till sist tagit mit igenom Historian kunde jag börja med något annat, helst en helt annan genre och helst något på svenska (eller iallafall översatt) eftersom jag var helt avskräckt efter den tidigare skräckupplevelsen och ville känna att jag faktiskt kan läsa ut böcker ganska fort också om jag bara vill. Så jag gav mig på Just Kids av Patti Smith och den var nog helt rätt vald. Tyvärr förstod jag inte förrän jag var klar att det inte var en självbiografi: jag hade läst hela boken med den villfarelsen och därför dömt ut den lite för att den handlade så mycket om någon annan och så lite om henne själv. När jag förstod att den aldrig varit tänkt att vara en självbiografi utan istället en bok om hennes liv med Robert lyftes den i mina ögon. Det är helt enkelt en kärlekshistoria om två människor som finner varandra i en sårbar fas av livet och sedan följs åt tills en av dem lämnar jordelivet. Väldigt vacker. Fick 4 stjärnor av mig.
Nu hoppas jag på en mer bokfylld juli, och så här 8 dagar in har jag redan läst två så det ser ljusare ut! Puss!
Efter att jag till sist tagit mit igenom Historian kunde jag börja med något annat, helst en helt annan genre och helst något på svenska (eller iallafall översatt) eftersom jag var helt avskräckt efter den tidigare skräckupplevelsen och ville känna att jag faktiskt kan läsa ut böcker ganska fort också om jag bara vill. Så jag gav mig på Just Kids av Patti Smith och den var nog helt rätt vald. Tyvärr förstod jag inte förrän jag var klar att det inte var en självbiografi: jag hade läst hela boken med den villfarelsen och därför dömt ut den lite för att den handlade så mycket om någon annan och så lite om henne själv. När jag förstod att den aldrig varit tänkt att vara en självbiografi utan istället en bok om hennes liv med Robert lyftes den i mina ögon. Det är helt enkelt en kärlekshistoria om två människor som finner varandra i en sårbar fas av livet och sedan följs åt tills en av dem lämnar jordelivet. Väldigt vacker. Fick 4 stjärnor av mig.
Nu hoppas jag på en mer bokfylld juli, och så här 8 dagar in har jag redan läst två så det ser ljusare ut! Puss!