Läsning i augusti 2016
Den stora, stora läsningen och förväntningen under månaden var såklart Harry Potter and the Cursed Child som släpptes på Harrys tillika J. K. Rowlings födelsedag, den 31:a juli. Jag fick inte tag på den förrän ca 2 veckor senare och var då så pepp att jag höll på att spricka! Förväntningar av den rangen är alltid svåra att hantera såklart och boken var tyvärr inte så bra som jag hoppats, även om den var tillräckligt bra för att kamma hem full pott. Jag hade velat ha mer även om jag var nöjd med det jag fick. Det blev den första bok som jag taggat som både besvikelse och favorit på samma gång, vilket kan tyckas märkligt, men med just den boken känns väldigt passande.
Efter det fastnade jag i Harry Potter-träsket och har hunnit läsa både första och andra boken, för kanske femte gången nu, om det inte är fler. Jag har läst dem parallellt med andra böcker och älskar dem lika mycket som någonsin. Det är helt otroligt hur trygga de är, de får det att kännas som att man kommer hem.
Jag läste 5:th Wave av Rick Yancey, samme författare som skrivit The Monstrumologist. Den femte vågen var bra, men inte alls så bra som jag tycker att Monstrumologen är. Kommer antagligen läsa de kommande delarna i serien, även om jag just nu känner mig ganska mätt på den.
Ljudbokligen har jag lyssnat på Öppnas i händelse av min död som var ganska tråkig och på Skriet från Vildmarken som var alldeles lagomt lång och sorglig om en hund som tvingas tillbaka till sina innersta instinkter och förvandlas till en mördarmaskin. Så den här månaden har alltså handlat om allt från rockband som hellre knarkar än spelar musik, trollkarlar, apokalypser, tråkiga australienska relationsdramer och hundar. Relativt brett spektra trots allt. Puss!
Efter det fastnade jag i Harry Potter-träsket och har hunnit läsa både första och andra boken, för kanske femte gången nu, om det inte är fler. Jag har läst dem parallellt med andra böcker och älskar dem lika mycket som någonsin. Det är helt otroligt hur trygga de är, de får det att kännas som att man kommer hem.
Jag läste 5:th Wave av Rick Yancey, samme författare som skrivit The Monstrumologist. Den femte vågen var bra, men inte alls så bra som jag tycker att Monstrumologen är. Kommer antagligen läsa de kommande delarna i serien, även om jag just nu känner mig ganska mätt på den.
Ljudbokligen har jag lyssnat på Öppnas i händelse av min död som var ganska tråkig och på Skriet från Vildmarken som var alldeles lagomt lång och sorglig om en hund som tvingas tillbaka till sina innersta instinkter och förvandlas till en mördarmaskin. Så den här månaden har alltså handlat om allt från rockband som hellre knarkar än spelar musik, trollkarlar, apokalypser, tråkiga australienska relationsdramer och hundar. Relativt brett spektra trots allt. Puss!